Durabel en tidskrift om hållbar utveckling. Jajamensan det är vi som har skapat den. Jag och min klass. Kände mig lite sådär små stolt när jag kollade igenom tidskriften och såg vad vi åstakommit. Jag har typ 20 ex hemma om ni vill köpa. Eftersom ni är mina vänner säljer jag dem för endast 100:- annars kostar dem 150:-. HYSTERISKT billigt. Det var kul att träffa journalistik klassen. Vi har ju splittrats, som Spice girels gjorde, eftersom som vi har olika huvudämnen och mål i livet. På tal om huvudämne så ska vi läsa en text till morgondagens seminarium som jag dock inte vill gå på. HELVETE. Vad har jag mer gjort idag?hmmm...Juste jag tvättade kläder och städade eftersom jag ska få besök av kussen. Sen var jag och handlade i flemingsbergs centrum i VI butiken som den heter men syrran kallar den för 10 kronors butiken och jag förstår henne. Gick in dit och det var massa saker för 10:- vissa saker va 3 för 10:- så det blev att jag tok handlade massor. Ja och sen skulle jag ta hem allt jag handlat, vilket var jävligt jobbigt, HELVETE säger jag bara. Men eftersom jag sitter och skriver här nu så vet ni att jag tog mig hem hel. Aja nu måste jag läsa min jobbiga text. Kanske bloggar mer senare ikväll annars slänger jag in ett inlägg imorgon.

Vanlig dag för mig dårå som innebär skola och sen hem, gick dock förbi gymmet en sväng där jag solade lite, känner att jag bränt mig. Men men sånt händer. Iallfall..kussen har bokat sin biljett och kommer till S-town imorgon och det blir skolfest på fredag dårå och som vanligt laddar vi en vecka innan och hoppas på att det kommer bli super duper kul. Men helt ärligt inget kan gå fel om det finns teqila och Linnart på en fest, det blir riktig HAFFLE eller vad säger du prissi? Nu till dagens seminarium, det gick faktist bra och jag såg ut att ha koll på läget iallfall, ska skriva ett PM som kommer ta min lärare med storm och hoppas på att hon tycker den är HYSTERISKT rolig. Starkt ord med det är faktist så hon säger om dem långtråkiga texterna vi läser som får mig att tänka över mitt liv och det kan sluta illa speciellt om man har citadon hemma. Jag måste dock ge mig själv lite beröm för att jag varit duktig och skrivit på bloggen denna vecka, ska försöka fortsätta med det och kanske skriva lite HYSTERISKT roliga saker.

Godnatt och vi hörs imon mina rastlösa läsare.

Det var länge sedan jag skrev något här och jag vet att vissa av er börjar bli trötta på att besöka min blogg när den endå aldrig uppdateras. Men nu ligger till såhära, förra veckan började den nya kursen, det funkar ganska bra men får se hur det kommer gå med PM skrivandet, tills dess får jag njuta av lugnet. Jag försöker hitta ett extra jobb så jag kan börja göra något som jag tänk göra sedan jag blivit student, SPARA PENGAR. Med hjälp av min ekonomiansvarige Eddie ska jag nog klara av de. Idag skulle mitt nya liv börja som alla andra måndagar men det slutade med 3 timmars fika i arom med priscilla och eddie, men andra kom och gick, men vi tre satt kvar tills priscilla skulle börja jobba. Kunde jobbat dem tre timmarna men kände inte att jag va på humör för att ringa upp folk och få svaret "walla jag vet inte". Jag ska försöka skriva ett inlägg varje dag men förvänta er inget trots att jag skrev att jag ska försöka. Med tanke på att jag varje måndag säger att jag ska börja mitt nya liv och inte gör det så bör ni läsare inte tar mig på allvar.

Fredag blir det fucking mucking skolfest. Fullt öss medvetslös. Hoppas det blir lika rolig som cumpusfestivalen eller som insparksfesten hösterminen 08. Mer om festen får ni veta på lördag. Juste jag försökte göra falafelburgare idag och helvete vad det gick fel, men ska försöka tills jag lyckas.

Där är du ju...

Alla klättrar vi. Vissa av oss faller, vissa tappar greppet om ena handen, men vad som än händer fortsätter vi att klättra. Jag har klättrat i 22 år nu. Har fallit ner flera gånger men tagit mig upp på egen hand. Ett tag hade jag stabilt grepp men jag tappade greppet om ena handen så jag hängde med ena handen i luften och andra i livsklippan. Jag trodde Du skulle hjälpa mig att få grepp om klippan med min andra hand så jag kunde fortsätta klättra men Nej istället pilla du bort min hand som redan har grepp om klippan. Och nu har jag fallit så jävla hårt att såren svider och de gör så ont att jag knappt kan andas. Ibland gråter jag så mycket att jag inte finner luft. Du har gjort illa mig riktigt denna gången och vet inte vad du kan säga eller göra för att läka dem såren eller få mig att andas lättare. Därför tar jag tag i allt själv. Ställer mig upp, torkar bort tårarna, tar ett djup andetag och börjar klättra igen men det är inte för din förtjänst.

Vart tog du vägen?

Varför väljer vissa människor att frivilligt förstöra sitt liv?
Varför utnyttjar man inte de möjligheter man får serverad på silver fat?
Varför har man så bråttom till så stora förändringar i ens liv?
Varför lever man inte för sin egen skull?
Varför gör man inget gott och bra till sig själv?
Varför tar man den sista utvägen som den första utvägen?
Varför lyssnar man inte på de människor i ens omgivning som vill ens bästa?
Varför varför varför förstör man sitt liv på detta sätt?

JO FÖR MAN ÄR SÅ JÄVLA DUM!!!!!