stressar mig. Vill boka biljetten så jag har ett datum när jag ska åka. Men de kan jag inte göra förrens jag fått mitt visum och papper från Csn. Allt är så huller om buller. Vet inte om jag har sommarjobb än. Jobbigt.

Igår hade jag sista middagen i min lägenhet med mina underbara vänner. Massa god mat och mys. Vi prata om gamla minnen och hur allt förändrats under de senaste fem åren. Folk kom och gick. Men de viktigaste är kvar och vår vänskap kommer jag alltid hålla hårt vid. För ni är unika och äkta.

Saker och ting förändras. Robar och jag prata häromdan att det känns skrämmande med alla dessa förändringar. Inget kommer vara som de varit efter sommarlovet. Vi kommer inte sitta där i arom mer eller hemma hos mig och fika. Vi kommer inte sitta i bibblan och plugga. Du är snart klar, jag är snart klar. Vi är klara med detta, med Södertörn. Vi är vuxna, vi har uppnått vissa mål men många kvar att nå. Men det finns inget vi inte klarar. Trots att det nya verkar skrämmande så är de nya utmaningar.

Det finns inte mycket jag ångrar med under mina fem år här. De jag ångrar är inte värt att nämna så ångern får övergå till förnekelse. Men under mina fem år här har jag utvecklats på alla plan. Jag har stött på utmaningar men lärt mig att vara självständig och att jag klarar allt om jag anstränger mig. Jag har gjort några fel val men lärt mig utav de. Jag är redo för något nytt nu. Men självklart kommer jag lära mig mycket mer när jag bor i USA.

Jag är stolt över den person jag är idag. 

Nu är det min tur att flyga

 

Jag och Berfin