Jag har sagt upp min lägenhet och flyttar förmodligen ut första juni. Jag har lite blandade känslor inför de. Det var ju mitt hem i nästan fyra år. Jag har skrattat, gråtit och varit fly förbannad i den lägenheten. Jag har fått uppleva från det värsta till det bästa i den lägenheten. Jag har fått fantastiska nyheter men även hjärtkrossade. Jag har bjudit på festliga middagar och en hel del fika kvällar. Jag har skrikit så högt att grannen bankat på element röret. Jag har haft sju tjejer som sovit över där. Jag har skapat fina relationer där. Jag har sagt upp relationer där. Men nu är det över. Jag ska flytta ut och lämna allt de bakom mig. Någon annan fattig student ska flytta in dit och skapa egna minnen. Vissa minnen som jag har av min tid där kommer jag ta med mig och dem andra kommer förbli kvar där och förhoppningsvis glömda inom sin tid.

Jag kommer sakna det men samtidigt känns det skönt att gå vidare. Visst är det lite skrämmande och lämna sin trygghet och gå vidare men någon dag måste bli den dagen. Jag hoppas personen som bor där efter mig kommer få en lika underbar tid som jag och fantastiska minnen att se tillbaka till.