Ledsen, det är vad jag är. Men tur att jag har mig själv att trösta mig. Står och väntar på bussen. Kallt är det verkligen.Kollar runt om mig finns massa folk runt om mig men ensam är jag ändå. Torkar bort tårarna som rinner ner för kinden. Aldrig har jag känt mig så ensam och övergiven. Men det är väl så det är, jag har bara mig själv.