Jag har haft många personer i mitt liv som gjort mig besvikna och jag har säkert gjort vissa besvikna jag med men aldrig har jag varit så här besviken på någon. Jag trodde inte det om dig. Jag pratade så gott om dig hela tiden, jag sa hon är inte som dem andra tjejerna. Men vet du vad du är så mycket värre än dem. Du hade framtidsplaner, så mycket du skulle göra. Men du valde den lätta vägen. Den snabba vägen att komma bort. Inte nog med det så lever du i din egen bubbla och tror att det ska bli som du tänkt. Livet funkar inte så. Jag har alltid vetat att du är naiv men så här pass trodde jag absolut inte om dig. Vi skrattade åt de personerna som du ha blivit idag. Vi sa att vi inte ska bli som dem men vi sa aldrig ordet aldrig för då visste vi att det skulle smälla tillbaka på oss. Jag hade ett tag jätte dåligt samvete för att jag inte fanns där för dig då du behövde mig men nu i efterhand har vissa av dina handlingar lättat på mitt samvete. Det var tydligen bara ett spel från din sida för att få din vilja igenom och om du brände en och anna vänskap på kuppen så rörde det inte dig. Vissa säger att det är försent. Men jag hoppas att du ska vakna till liv och inse vilket misstag du har begått. Alla grattulerar dig och även har jag gjort det men det är inget som kommer från hjärtat. Jag vill säga till dig GRATTIS TILL DITT LIVS STÖRSTA MISSTAG men oandra sidan vem är jag som ska säga det till dig. Jag var din vän men du bränden den vänskapen inte jag. Jag gick runt och trodde att det var jag men idag går jag runt med ett leende på läpparna eftersom jag vet att det inte var jag. Du gick ifrån mig eftersom du visste att jag inte skulle gilla det du var på väg att göra. Nu har du gjort och det är din väg att vandra. Gå försiktigt för du kan ramla.

Vill klargöra att detta inlägg inte handlar om Priscilla